Här skördade jag nässlor till mitt bröllop.

Grannen bygger om sitt tak
hans son griper mig
Marken är täckt av fläckar av
torr, frusen cigarettaska
löv som knastrar under klädda fötter
Det är svårt att skilja realism
från metaforism
Sommarens torkade solros ligger tappad
Vårt hus är ett hjul
Grannarna flyttar, återvänder

Det tas ofta fel på huset
och församlingens
Men jag är ingen pastor
Mitt förhållande till gud är mitt eget
Bussarna till förorten
är ofta sena, ofta i tid
Jag kan få rabatter på Konsum
Det vallfärdas till bageriet bredvid
Jag har sett dem, hungriga
Jag kan också vara hungrig

Nu är grannen hemma
nu är grannen borta
Här finns det gott om katter
Ibland kommer de hem med fåglar
Men oftast sitter de i träden
i flockar, de rör sig i flockar
Som skolbarn på bussen
eller på väg mot vårt lilla, lilla bibliotek
Där hittade jag en gång en bok att låna
Men blev aldrig färdig med den

Men jag ser honom ibland; pastorn
Han viger och begraver i sin flock
Jag hör dem allt som oftast
De har bildat en kör som de sjunger i
Jag sjunger guds lov just nu
Går förbi ruinen, som för att se om den
fortfarande står upp
Historieskrivningen till trots
Trots allt
är det nu vi, vi som försörjer oss här.

Say something!