Läsarbrev.

Vissa dagar är man glad, man har en fungerande redaktör som inte blir arg på en när man skriver fullständigt subjektivt om böcker man hittar i brevlådan, andra dagar blir man hysteriskt glad, särskilt av böcker man läser. Man läser en del. Alltså jag skrev så här om en bok:



http://www.tidningenkulturen.se/kritik-mainmenu-52/litteratur-mainmenu-35/7466-litteratur-emma-lundenmarkorganica-flaektrum


Och fick lite senare denna konversation i min älskade mailbox:


————————————————–
From: “Emma Lundenmark”

Sent: Tuesday, November 09, 2010 11:27 AM
To:

Subject: hälsning

din recension av organica fläktrum var gastkramande
mycket rolig att läsa

allt gott!
/emma


————————————————–


9 nov 2010 kl. 11.48 skrev Freke Räihä.:

Hej!

Tack så jättemycket.
Jag hade väldigt trevligt när jag läste den;
så det är mycket din förtjänst att den blev så bra.
Att skriva anmälningstext är som att skriva svar,
svarslyrik. I dialogen mellan texter finns friheten att arbeta.
Och text är det enda jag kan, möjligen undantaget hushållsarbete.

Du är mitt första läsarbrev, inkluderande all min blygsamma produktion;
så jag ler med hela ansiktet nu.
(ovan molnen är jag också en sol) Jag vill fira, men jag vet inte hur.

Hoppas att du inte för prestationsfobi av din nya bok,
utan skriver hundra till. Hundra och en.

Hälsar, glädjeligen://

Freke.

ps Får jag publicera ditt brev på min hemsida för esoterik, lyrik, freke
räihä och andra sjukdomar? ds


————————————————–


From: “Emma Lundenmark”
Sent: Tuesday, November 09, 2010 12:56 PM
To: “Freke Räihä.”
Subject: Re: hälsning

Ja, jag ser att du lyser!
ja, klart du får (med brevet).
hundra och en, jag lovar, du med
och låt oss springa på varandra igen

emma


————————————————–


9 nov 2010 kl. 13:07 skrev Freke Räihä.:


Vi lovar att springa, och på varandra.
Sthlm är en del av världen.

/Freke.

————————————————–

Vilket naturligtvis uppmuntras, vi författare är ensamma typer och behöver ett leende från vår väntande, ofta refuserande mailbox, som vi visserligen älskar precis lika mycket som brevlådan och den lilla bilen som precis körde förbi och lämnade något – tänk om det är mitt refuseringsbrev från Bonniers som jag väntat på sedan i våras? Oj, måste ut och kolla.

2 thoughts on “Läsarbrev.

Say something!