Sommarläsningstips!

Jag vet, sommarläsningstips borde handla om enskilda titlar, men jag tror inte det är rätt sätt att ta sig an varken läsning eller sammanhängande ”ledighet” – om nu det är så att någon har en sammanhållen ledighet. Jag har inte det. Jag tror inte på ledighet. Jag arbetar nästan jämt. Jag har så mycket att bevisa för dem som ändå inte lyssnar.

Att nu vara föräldraledig hela sommaren (vilket kommer att förklara att jag antagligen inte publicerar något alls – men kanske hinner äldre inskickade texter ifatt tiden och hittar hem att vila i) tänker jag inte räkna. Det innebär att jag får statligt sanktionerad ersättning för att ta hand om barnet (de andra för gamla för att inkluderas, vilket också är ganska absurt). Nåväl. Sammanhängande ledighet, semester, ger den arbetande klassen tid över för egna intressen. Tid för att förkovra sig. Lägga sin uppmärksamhet på att inte producera åt andra.

Jag tänker att det inte är nödvändigt att sikta på enskilda titlar. Utan jag föreslår ett förhållningssätt istället. Läs långsammare. Läs mycket långsammare. Läs ett ord i taget. Läs ett stycke och ta tid från texten att vila och reflektera. Ligg i gräset, i sängen, på stranden. Planera in en stund varje dag, planera också in att promenera och göra andra saker med stor omsorg. Du hinner. Det är den enda gången du faktiskt hinner. Andas. Sov en liten stund till. Läsning är inte kvantitet. Läsning måste få vara kvalitet. En titel i taget. En tanke i taget.

Och om du prompt har svårt att hitta något att läsa så tänker jag att det alltid är en bra idé att läsa sådant du aldrig läser annars. Om du bara läser romaner, så passa på att läsa en essä. Läser du bara historiska romaner så läs Göran Rosenbergs ”Plikten, profiten och konsten att vara människa” (2003). Det finns utrymme för att gå utanför din fastställda ram och ändå läsa det som intresserar dig. Men det får vara något mellan dig och din belästa bibliotekarie eller bokhandlare. Det går också bra att skriva till mig om det men jag kan inte lova att jag inte bara tipsar om böcker som mina kollegor har skrivit. De brukar jag tänka på först. Det kallas nepotism, och är konsensus i en uppmärksamhetsansträngd tid. Läs det dina vänner läser, men läs också utanför din bekvämlighet. Det är då du växer som människa. Och det är det som är livets mening.

Say something!