Vara en av sju, vara alltid som en och ensam, ledas och låta leda. Leda är inte av ordet behov. Behov är av ensamheten bildat. Att kommunicera med en annan. Att detta projekt blir något annat. Något som inte vill låta sig ordalydas. Tjocknar gör det, som att inte hinna drömma. Drömmen är en dröm om att drömma. Systemen sluter sig i sitt. Barnläkaren tyckte att min research i mitt ICD-10-manus var oklanderlig, vi talade länge. Nu talar jag till det som inte lärt sig lyssna. Vars referensram är min och vår att bygga. Jag vill hyvla bort fördomarna, jag blir arg över att människor skräms från min bygd. Jag vill krossa människan. Kvar finns endast en enhet av samlevnad. Jag hatar dem. Jag älskar dig.

RUN: dfrgui och lyssnar bort sig i tystnad, därför kommer sig en och en av ordlöshetens till och mer om när och därför autorun och det går inte längre att skriva något vettigt. Jag läser KATAPULTEN det borde ni också göra, den är en ultracynisk syn på världen av en som sett den. Eller, jag borde läsa i den, men tystnaden får mig att tänka och då måste jag skriva. Kanske slipper jag skriva om jag får ett vettigt jobb. Har någon ett vettigt jobb? Som innefattar kroppsarbete och inga bussturer från hemmet. Jag vill inte vara borta. Jag vill leva nära nära nära.

Allt nötskalar sig.