Ny sida skapad! – Correctory ->

Beklagar sig något över den fullständiga slakten som min text genomgick vid publiceringen av FEL4. Dock ligger ett korrektur ute på annan plats för den som vill läsa den utan att ta del av de “ändringar” som redaktionen genomfört – trots att dessa ändringar togs upp vid korrekturläsningen av författaren själv och bifogades ansvarige redaktör. Jag skäms över texten som den ser ut i tidningen. Jag känner mig trampad på och inte tagen på allvar. Det är naturligtvis ingen ny känsla. Men kanske något som man får lära sig att leva med.

Under ytan.

Under ytan ligger ligger som en väsande orm http://undermarken.se/. Det är bara att köpa; inga protester alls är nödvändiga. Det är inte någon gris inblandad alls, dessutom går det bra att provläsa många texter redan på hemsidan! Jag har bara hunnit med Olle Dyrander, men jag lovar er: Jag ska läsa allt! Allt, allt, allt!

Dessutom kan jag passa på att rapportera från Hällefors 10 års jubileum; nu när jag ändå sitter här. Det är något särskilt med tystnaden, under ytan sjuder det av konflikter – men i skogarna är det tyst och bland de jag möter råder solidaritet. Saker som det här händer: 

Det här är Kolugn; det här är Susanne som steker pannkakor utomhus ( vi fick hälsa på hönsen, hunden, ankorna, tuppen, tjuren och korna med ) och bjuder till med nykokt hallonsylt, den andra kvinnan är Gunilla, vi kommer snart till henne, men vet att det var i hennes gästrum som jag huserade, dessutom har Susanne förutom en mindre konferanslokal på höloftet, ett galleri som överblickas av sagda, där inspirerar just nu George Nebron, med sina målningar:

Verket heter Nyfikna ko och gör sig inte alls rättvisa som sned bild tagen av en amatör med en tafflig kamera.

Det här är På semester. Bilden nedan är en detalj jag fastnade för. 

Hon påminner mig så om någon … Hej! Hej!
Ledsen för att ljuset blev som det blev; men blixtar får agera det futuristiska inslaget i Nebrons naivistiska konstnärskap. Ska man köpa, så kan man såklart ringa hans agentur: Và fint foto på 070/1561382 eller 019/331300. Såklart kan man ringa bara för att snacka med. Susanne har dessutom, bland allt annat, lite hjemmelavet till salu för den som tycker om att minnas resan hela vägen ner i magen.
Är det hälften så gott som pannkakorna så kommer Susanne att ha fullt upp hela sommaren med vilsna stockholmare som aldrig förr ätit något hemlagat i hela sina liv.
Ja, 10-årsjubilaren Hällefors folkhögskola firades med en fin fest med buffé, musiker, tal och mina utdrag ur FEL4 samt en dikt jag skrev med Karin Boye, det var mycket uppskattat av den röda publiken, som bjöd tillbaka med ryggdunk och glada tillrop om mitt agitatoriska framförande ( och ja, jag nämnde i höga ordalag SommarLyriken och Skurup ). Sedan blev det dags för premiär; jag hade i samarbete med Gunilla, Affe och Sven, som är lärare på skolan och deras elever, ett gäng blivande scenartister, skrivit en pjäs som framfördes två gånger samma dag. Den var enorm! Jag grät och grät; inte bara för att jag kunde identifiera mig med skådespelarna och deras ord, utan även, såklart, för att jag aldrig tidigare sett mina ord framförda av andra. Det var magiskt! Jag överger kanske poesin för scenen? I vilket, så var det en underskön helg, trots krävande resor och bara en hyllningsdikt till Folkbildningen skriven. Jag hann dessutom med fördjupningar med Sven, Gunilla och Karin Poppius. In alles alltså: en fin helg, jag saknade dig.
… och så Ester, nyaste familjmedlemmen hemma. Hon började lite knasigt, med att fräsa på Stellan och skidda runt som ett annat mähä, men nu så sitter hon och kelar med alla andra i vår märkliga gemenskap.
Snipp snapp.

Välkommen till resfeber!

Ja, jag ska åka till Hällefors folkhögskola och se premiären av pjäsen jag skrivit i samarbete med skådespelarna där. Jag är lite febrig inför mötet med deltagarna och orden jag sammansatt. Men marginalerna är goda och jag har kanelbullar och cigaretter med mig. Dessutom den nyinhandlade Livsdikt. Som man dessutom kan lyssna på här. Resan kommer att bli fantastisk! … och ost.

Classwar.

I morgon är det julafton, alltså en röd dag till minne av martyrer som dött för den goda sakens skull. I dag dricker jag vin och känner smaken av Havarti sakta, sakta bilda legering med mitt väsen. Varför all denna glädje frågar du?
Jag har blivit antagen till Skurups Skrivarpedagoglinje till hösten, ergo; en del uppdateringar kommer att röra sig runt detta.
Nu väntar vi bara på att något av de dussinet manus jag skrevade över på Skrivarlinjens två år ska bli realiserade, annars får det väl bli förlagsverksamhet från sovrummet, om det får plats.
Massdikten har verkligen artat sig. Snart är linjen död och det editoriella arbetet inleds. Nu ligger hoppsan på andras löften att låta publicera den på nystartade site:er.

Lönefredagsdans.

Nej, efter att ha spenderat två dagar i kokande ilska; återstår endast slaggprodukter av ursinnet, det som sitter där klistrat mellan vävnadshemisfärerna, under det första lagret. Och det: det har vridits ur, kramats till en boll av omslagspapper, virats som ett gummiband om håret: disciplin. Lyssnar in mig på Chicas Japonesas, tack för det Maria. De tycks spegla, eller åtminstone befinna sig i mitt.
Ja, jag är ovanligt orolig. Jag ska stå modell på Loftet i kväll med ett gäng fantastiska poeter, just nu tänker jag på att jag inte vet vad jag ska klä mig i och att det känns som om jag inte har något att ge. Vem vill se en trött poet? Vem vill vrida upp sinnena så att dennes mumlande hörs? Ska jag spotta ovant i mikrofonen? Vara ett åtlöje? Äh, håll käften – eller hur.
Texterna är oprövade på människor, det är bara katten som hört dem och han sover genom alla mina uppläsningar hemma i kontoret. Ja, ja. Efter Snurrans kalas i morgon och det allmänna bråkandet det innebär kanske jag berättar hur det gick. Men håll inte andan. Det gör jag.

SommarLyrik

SommarLyrik
2/8 – 6/8 2010
Vill du arbeta med meningars mening? Under veckan på SommarLyriken ska vi ägna oss åt intensiva läsövningar, skrivupplevelser, textstörningar och i viss mån framförandet av dikt från scen. Vi anser att det är viktigt att montera ner dikten, inte bara för att kunna läsa den, utan också för att skriva den. Under veckan som kursen innefattar ska vi skriva oss igenom det förflutna, hägra i nuet och peka mot framtiden. Efter kortare introduktioner arbetar vi med möjliga och omöjliga skrivtekniker, samt idéerna bakom flertalet av de olikartade litterära strömningar som förekommer. Därför ska vi skriva rörligt, vi ska skriva fult och vi ska skriva trovärdigt, obegripligt egenartat, nivellerande – och du ska skriva själv; det är i mötet mellan skrivande människor från skilda bakgrunder som den bästa litterära dynamiken uppstår. Och då: utbytet av meningar; meningar om meningar.
Kursansvariga är:
Freke Räihä, poet
David Wäyrynen, poet
Pris för kost och logi: 3300 kr.
Sista anmälningsdag: 15/6 -10

Titta här, eller här.

Märken- och -ligheter.

Läste precis bara första och sista meningarna i samlingen jag arbetar med.
Det kändes klart märkligt att se hur det egentligen bara är det som behövs.
Om jag någonsin gör en “best-of” så ska den enbart innehålla dessa meningar ur alla mina verk.
Det kommer att vara den bästa boken jag skrivit.
Skål och bröd/Freke.

Vardagsmys.

Min kropp behöver det. Rutinerna; men det är precis som om den färgats av reklaminslagen och invant sig till de avbrott som jag ständigt strävar efter. Jag surnar som lukten av mina kläder när rutinerna inte faller in, men jag gör ständig paus för att tvätta så att lukten går ur mig. Min insida är färgad gul av kaffe och John Silvers tobak.
Det är svårt att anta hunger och törst när behovet gör sig påmint, om jag inte skriver dör jag. I vilket fall. Men ändå snabbare. Text och den intertextuella recepteringen av mönstren!
Fan, fan, burkmat.

Mat.

Mat är krångligt att förhålla sig till. Bara ät kan jag tycka. Håll käften kan jag också tycka.
Därför var det inte långt ifrån att faktiskt skriva en kokbok. Det tog en vecka.
Men nu, åter i tranquilla. Inget att se på. Jag skriver till aprilskämtet och lite dumma saker till något ofärdigt, men jag MÅSTE snart ha en idé till. Det här med begravningen i övermorgon förtär mig. Allt utom det allra sista är förberett.
Dags att återgå till upplevelsecentrum.