Torsdag, att vakna till kärlek.

Lagom till sin engelska utgåva kommer denna snygga kortfilm av Tomas Ekström,
inspelad på releasefesten för dess svenska utgåva, den så kallade originalutgåvan;
naturligtvis kan man på det franskbaserade förlagets hemsida också lyssna på en
uppläsning av en del av boken i översättning.
Närmare bestämt den del som figurerat på Ord & Bilds hemsida. Här.
Vars senaste nummer imponerat både gällande det skönlitterära och det andra.
Det är bra att upprepa sig. Eller hur.

Det enda som är gratis i Malmö är utsikten ut ur Malmö;

7/4, ansvarig. Ja. Jag tänkte få deltagarna att, efter övning, ställa sig där uppe, i det på det förhoppningsvis nymöblerade cafét, att läsa ut ur sig och in i dig. Kom för brödet, stanna för kaffet och kom tillbaka för upplevelsen.
Jag är mer än partisk. Och jag menar, extra mycket påsk och lidande … Det kan bara bli bättre poesi och ägg. Det finns ju också möjlighet att ställa till sig på Degeberga Konstting; 21 år gammalt i år. Kan köpa sprit i vissa utvalda delar av den världsomspännande geografin. Nästan vuxen. Sist jag var där blev jag inspirerad och gammal räv (som Fru Ahlström) som jag är blir jag sällan det. Av linjer, av fingeravtryck mot brons, av förvirring.
I övrigt studerar jag Wrangborg, den västerländska varianten av Haikus möjlighet till vändpunkt, linjäritet och årstidsbemärkelse samtidigt som jag funderar på Förklaringsmodell för Virus och Thåströms senaste skiva, som faktiskt – precis som alla andra inspelningar han gjort – växer en sång i taget.
Men jag är extra glad för att jag fått en del av Mänskliga Exempel publicerad i Textivals Ljudbok 5.0, kanske kan det väga mot den hårda klumpen i lungtrakten, sömnen i ögonen – den skarpt doftande kritiken i misslyckandet som är min inre vaka. Samtidsförklarande projektet tillsammans med Tomas och Tove är dock motsatsen till misslyckande. Sömlöst, som på räls, som fatalis neurosis:
Det enda som är gratis i Malmö är utsikten ut ur Malmö.
Tove Folkesson, 2012.
Den 2 mars slår vi upp portarna på Poeten på Hörnet – bjuder in till pick-nick med poesi och fyra böckers releasefest. Vi har skrivit Malmödikternas Malmödikt, vi har skrivit i Tegelkartor och i Ett hus fullt av skog och Ur ett historiskt perspektiv har allting relevans där. Vid avstånd har vi gestaltat Malmö tillsammans och var för sig. Avstånd varierar från centrala Skåne till Bali och till östra Skåne, avstånd bryggas. Som vore det Malmö.

Uppläsningen på Borgen; ljudspår och bildbevis.

Ja, att stå på scen är det roligaste som finns; som att sitta ned och skriva. Jag läste ur Huvudskälet; Alfabetisering av samtliga specifikationer samt Svenska Träd; Elden lyser som ett öga och annan pataforik – som publicerades i det sista pappersnumret av Komma. Jag läste ganska sent, sceniskt, så ni får lyssna på en mängd andra fantastiska uppträdanden – om ni inte tvunget vill spola. Men glöm inte att tvätta händerna efteråt.
Så här kan det se ut på Kulturcentralen Borgen.
Och så här fastnar man på vägen in till toaletten när man har ont i magen av för mycket mat och oro innan resan. Som tur är finns det fina människor och jobbiga människor i Malmö, för det var i Malmö länkarna ovan utspelade sig. Dessutom sålde jag en bok till Andrea, som driver ett Kafé i Höganäs – med tillhörande skrivarcirklar. Tjoho, för fan! Kronan på verket var sedan en pizza på Arbetets väl och somna på en skön soffa och vakna till en film och kaffe. Vänner; man har det bra.
Malmö.
Sanningen.
Mer ost.

14-15 april – En svit av sviter, förhoppningsvis utan sviter.

Alltså: uppläsning på Kf Borgen!
Alltså: delar av mitt ställningstagande kring arbete och ägande på Bokgeten.
Alltså: uppläsning på Kulturhuset Barbacka.
Alltså: det räcker med sandaler och vårjacka.
Alltså: manus, i ordningen 15; Biota/Biom/Isolering är uppe i 18 sidor. Nästa manus (och nästa) gnäller redan på att få gå från tanke till skiss.
Alltså: inte mindre än två helt fantastiska sidor till tidskriften är på gång.
Alltså: poeter vill att jag ska skriva om deras böcker?
Alltså: kattmaten är slut, igen, jag måste välja mellan att mata dem eller fortsätta röka, inte ett svårt val.
Alltså: i dag ska jag börja läsa Skymningsinferno av Sjón; för att jag ska få möjlighet att träffa upphovsrättsinnehavaren, inte för att skriva – en befriande skönhet i vårsolen.
Alltså: snart ska jag få se körsbärsblom från kontors/biblioteksfönstret.
Alltså: det är bara lite jobbigt att leva i dag.

15:e april.

Information om detta spännande datum kommer till er samtidigt som det kommer till mig:

http://borgenkulturcentrum.wordpress.com/2011/03/07/manadsflyer/

Annars har jag bara ryggskott och skriver korrespondens med http://bokgeten.blogspot.com/

Vilket naturligtvis är sjukt smickrande.

Och passar på att tipsa om:

SOMMARLYRIKEN, vecka 29.

Är du intresserad av att arbeta med vad det senaste decenniet av lyrik fört med sig?
Vill ha arbetsläger på din semester?
Har du skrivit dikt med metoder som inneburit att du sett det omgivande språkbruket som ett redskap i ditt arbete? Eller är det det du vill? Då ska du komma och uppleva SommarLyriken!
Arbetsveckan på SommarLyriken är en obduktion. Med ögon, öron och händer, därför tillika elektroniska och manuella ord- och andra behandlare ska dikten låta sig obduceras, så närgående att dess väsen står framför oss, tydliggjord nog att vi kan låta den återuppstå som klocka, kamera och förstoringsglas. Vi ska montera ner dikten; för att kunna läsa den, för att kunna skriva den. Vi ska störa dikten. Störa dig. Störa läsningen. Störa tillverkningen.
Vi ska störa nedmonteringen av dikten. Vi ska skriva det förflutnas dikt, skriva om; skriva dagens dikt som gårdagens, gårdagens som morgondagens och den redan skrivna som något fortfarande inne i idéstadiet. Studera strömningar, strömmingar. Teori. Annan teori. Tvärvetenskap; vi ska producera fram bastarder av dikter: Den fula, den obegripliga, den egenartade, den vardagliga, den strömlinjeformade; allt ska vältas omkull och skrivas om. Tillsammans när vi borde skriva ensamma; ensamma när vi borde skriva tillsammans. Vi ska skriva den bästa dikten någonsin – bara för att sedan kunna skriva om den och in den.
Sommarkurs med Freke Räihä, konceptuell dendrolog och studerande poet, och David Väyrynen, studerande poet och brevbärare.