Hinge;
I tried, as a part of me interviewing brilliant poet Michael D. Main, to understand the inner workings of the Hinge theory. But as far as I can tell, the theorem being much to close to my own, there is nothing new under the sun. A montage derived from Spinozas whole-sale and the the closing circle of Derridian deconstruction. My drift? All things are one, not as one, but one. All parts recognize each other; all parts being the same – continued by the circle of deconstruction. Hence: the usual post-nihilist approach. In other words, I feel a great big correspondence with these chaps. But nevertheless, I still need something stronger. But there is nothing.
Project “Explanation model for ‘Virus'”.
As the words of smith grow like viral virium of reading ranting recklessness during a essayesque-like catharsis from the one and one book since them and you willing to decraft my craft, the construct of t e x t and/what or the only being and yes he said yes, now for this – Page four – from the project of building a model for explanation, for me, and for the I. Hopefully, if there is time.
Precis denna.
FREKE OCH NIHILISMEN
I strängarnas tusen och en dimensioner
Flyter mitt fega blod i alla riktningars
Undermedvetna utan aning
Om vad eller vilka de är
Vad de är, ungefär
Som jag.
Det är enkelt att ställa sig frågan
Vem i helvete är jag
Och hur gör jag mig intressant utan att försöka?
Min tanke är att skriva mig som text
Hm, i denna drömda verklighet
Har jag levt som strängarna i teorin om dessa
Under fullständig kaos –
Kaos råder
Fram till det att den inte råder längre.
I strängarnas tusen och en dimensioner
Flyter mitt fega blod i alla riktningars
Undermedvetna utan aning
Om vad eller vilka de är
Vad de är, ungefär
Som jag.
Att himmelen stiger för
I natt är den sista din marinbiolog är
En slyna har aldrig lyssnat på dig
Det kanske verkade så men ville bara
Ha ditt kött och dina vätskor
Du äcklar mig som jag äcklar mig själv
Du slog rostiga spikar i livets träd
Och kallade dig för orm, drömde ditt svin
Min mamma du, minns du
Hur jag lurade världen in i cancer
Öppet brev till de döda och levande.
Optional; hemorrhagic.
Got this – Post 26 – and is frigging happy about it. But be sure to check out the others as well, as this is very exciting, both as a project and through its removal of genre.
Salongen;
Kanske läser jag om mat, träd, böcker eller saker som inte passar sig.
Men framför allt ska det bli kul att få återse detta fina bibliotek som jag faktiskt suttit vid och läst på vid annat tillfälle.
Och, ja. Skulle jag ha tid till det så skulle jag såklart göra annat än reklam för mig själv här. Och jag vet att det fanns något annat som jag hade på hjärtat, något kul eller bra eller sådär tankeväckande som inte handlar om att jag har feber, igen, eller att jag är trött eller har för mycket att göra. Men nu är det ont om det. Tid. Döden kommer plötsligt (!) och för en del och för andra är den bara täckt av brunsås.
Väl mött! (Som vanligt.)